Lagstiftning i anslutning till religionsundervisningen

I samband med att småbarnspedagogiken fick anvisningar för åskådningsfostran uppdaterade utbildningstyrelsen (12.1. 2018) också sina anvisningar som berör reliligionsundervisningen i skolorna.

Religionsundervisningen ger eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. I skolorna i Finland får eleverna ”undervisning i sin egen religion”. Det är inte en konfessionell undervisning. Undervisningen strävar till mångsidig kunskap både om den religion och de traditioner som står eleven nära och om de religioner som finns i det finländska samhället. Även religioner och åskådningar på andra håll i världen studeras. Etiska frågor utgör en viktig del av undervisningen.

Religionsundervisningen ges enligt det i Finland registrerade religionssamfund till vilken majoriteten av eleverna hör. Utbildningsanordnaren (i de flesta fall kommunerna) är skyldig att ordna undervisning i den egna religionen om det finns minst tre evangelisk-lutherska eller ortodoxa elever som inte undervisas i majoritetsreligionen.

Religionsundervisning eller livsåskådningskunskap

De elever som hör till Evangelisk-lutherska och Ortodoxa kyrkan deltar i respektive religionsundervisning. Också elever som hör till ett annat religionssamfund eller till inget samfund alls får delta i majoritetens religionsundervisning.

På vårdnadshavarnas begäran bör undervisning i den egna religionen ordnas för minst tre elever som hör till ett annat religionssamfund och som inte deltar i undervisningen i majoritetsreligionen. Utbildningsstyrelsen har fastställt grunder för religionsundervisning för olika religioner. Om en elev hör till mer än ett religionssamfund avgör vårdnadshavarna i vilken religionsundervisning eleven deltar.

För de elever som inte hör till något religionssamfund och inte deltar i majoritetsreligionsundervisningen, eller i vars egen religion det inte ordnas undervisning, har rätt till livsåskådningskunskap, om antalet elever uppgår till minst tre.

Om en elev inte deltar i skolans religionsundervisning eller livsåskådningskunskap kan eleven delta i undervisning som ges av elevens eget religionssamfund.

Också minoriteter har rätt till sin egen religion

För den grundläggande utbildningen finns grunder för läroplaner i religionsundervisningen för 13 olika religionsgrupper. Förutom i evangelisk-luthersk och ortodox religionsundervisning finns läroplansgrunder också för bl.a. islam, katolicism, judendom och buddism. För gymnasiet finns läroplansgrunder för lite färre religioner. För närvarande ges i praktiken inte undervisning i alla dessa. Antalet elever som studerar islam har ökat mest under de senaste åren.

Åskådningsundervisning i samma grupp

Sedan nya läroplaner togs i bruk 2016 har vissa skolor undervisat olika åskådningsämnen i samma grupp. Det har inte varit fråga om ett samarbete där elever och lärare från olika ämnen förverkligar ett tema tillsammans och samarbetar på ett sätt som läroplanen uppmuntrar till. En del skolor och kommuner har i stället valt att ordna en gemensam undervisning där man parallellt följer olika läroplaner i religion samt läroplanen för livsåskådningskunskap. I utbildningsstyrelsens nya anvisningar från 12.1.2018 framhålls att fastän vissa ämnesområden är desamma i olika åskådningsämnen har de skilda ämnena också separata mål och studieinnehåll. Eleven har rätt till undervisning enligt läroplanen i det egna åskådningsämnet. Undervisas flera ämnen på samma lektion bör eleven få undervisning enligt den lärokurs han eller hon följer och enligt en läroplan som har utarbetats i enlighet med grunderna för läroplanen. Dessutom behöver läraren ha behörighet att undervisa i de olika lärokurserna

I anvisningarna hänvisas till de av avgöranden som riksdagens justitieombudsman har gett (dnr 1771/4/14 och EOAK/3469/2016). Även principen om jämlikhet och förbudet mot diskriminering styr och begränsar hur man i praktiken organiserar undervisningen. UBS anser att det innebär att skolorna endast i begränsad utsträckning kan undervisa olika religioner och livsåskådningskunskap i samma undervisningsgrupp.

Undervisning i enlighet med läroplansgrunderna är inte religionsutövning

Finland fick en ny religionsfrihetslag 1.8.2003. Samtidigt stadfästes lagen om ändring av 13 § i lagen om grundläggande utbildning (454/2003). Det här påverkade skolans verksamhet. Vid beredningen av den nya religionsfrihetslagen konstaterades att den nya formuleringen, då ”undervisning i elevens egen religion” ersatte uttrycket ”konfessionell religionsundervisning”, inte ändrade undervisningens mål och innehåll.

Undervisning i den egna religionen utgör inte sådan religionsutövning som avses i grundlagen. Däremot ansåg Grundlagsutskottet (GrUB 10/2002) att det hör till undervisningen att man bekantar sig med formerna för utövande av den egna religionen, som till exempel böner och psalmer, eller genom studiebesök där eleverna bekantar sig med religiösa handlingar. All verksamhet måste dock vara pedagogiskt motiverad.

Utöver det kan skolorna ordna religiösa evenemang (bland annat gudstjänster och religiösa morgonsamlingar) eller följa religiösa traditioner (som bordsbön). Dessa är religionsutövning och inte anses en del av religionsundervisningen.

Direktlänkar

Grundlagsutskottets betänkande 10/2002 rd

Kulturrutskottets utlåtande 14/2002 rd

Lag om ändring av 13 § lagen om grundläggande utbildning (454/2003)


pdf liite

Ny anvisning från 12.1. 2018 om anordnande av undervisning i religion och livsåskådningskunskap samt religiösa evenemang i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen

pdf liite

Anvisning om anordnande av undervisning i religion och livsåskådningskunskap samt religiösa evenemang i gymnasiet

Kyrkostyrelsen erbjuder den här tjänsten.

Ta kontakt
Södra kajen 8, PB 210, 00131 Helsingfors
Tel. 040 58346 873 | 
sakkunnig Maria Björkgren-Vikström | **@** Församlingarna
Beställ AV-material (på finska)

Kakor (cookies)